Blåklint och rabarber
Jag är glad åt att vi, trots renoveringen, hann få till ett par sommarfina balkonger. Jag sitter en stund varje dag på någon av balkongerna och försöker njuta så mycket det bara går av värmen och blommorna.
I den stekheta sol som balkongerna bjuder på klarar sig som sagt inte alla växter. Efter denna enorma värmebölja som varit börjar växterna se lite gula och slitna ut på vissa blad, men jag tycker ändå de har stått pall länge.
Mina två hängpelargoner gick från försiktigt torra knoppar till sprudlande sådana i chockrosa och ceriserosa/rött. De blommar som aldrig förr i sina fina vita flätade korgar, som jag köpte på blomsterhandel i Leksand. Släpper sina kronblad gör de dock dessvärre, då jag hittar dem överallt på balkonggolvet och alla andra golv i lägenheten.
Balkonglådorna, också de fyllda med pelargoner, men också lobelior har blommat fint hela sommaren. Jag har en ceriserosa variant och en som är hallonröd med en härligt rosa mitt. Allt för att matcha de hallonröda balkongskydden. Lobelian trivs väl egentligen inte i direkt sol, men har fått lite välbehövligt skydd av pelargonernas blad. Nu börjar de dock se lite väl beklämda ut.
Att driva upp luktärterna tog sin lilla tid. Jag och mamma knåpade ihop en tjusig spaljé tidigt i somras. Igår kom den första blomman. En mörklila som bjöd på fantastisk doft. Jag hoppas på fler blommor innan bladverket gulnat alltför mycket.
Rabarber i kruka var en höjdare! Den levererar blad på blad, det ena större än det andra. Den sväljer dock mycket vatten, vilket i och för sig var att vänta. För övrigt krävs tre fullstora kannor för att vattna balkongerna dessa varma dagar. Om rabarbern kan övervintra eller inte vet jag ännu inte. Under en period blev den attackerad av svarta löss. Men med hjälp av såpavatten tror jag att jag fått bort det värsta.
Även smultronplantorna och tomatplantan trivs i det gassande solljuset. De har båda bjudit på riktigt riklig skörd. Tomaten fick ersätta potatisplantan som inte alls blev vad jag hade hoppats i år. Kanske för att jag drev upp den inomhus. Värmen gjorde att blasten rände iväg på höjden tills det inte längre såg ut som en potatis.
Mina tre grapefruktplantor trivs verkligen ypperligt på balkongen. Förra året frös den ju ihjäl den stackars planta jag försökte övervintra på balkongen. I år vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Jag funderar på att fråga grannen ovanpå om jag kan få låna lite plats på fönsterbrädorna vid de fönster hon har i trapphuset utanför sig. Kanske kan jag då få till en någorlunda sval miljö?
Där får jag nog också ställa mitt lilla olivträd. Ett sådant har jag alltid velat ha, och lyckligtvis fick jag ett av mina föräldrar som en liten inflyttningspresent. Då var den lite lätt grådaskig i tonen och behövde planteras om. Den satt som ett skruvstäd i krukan i sin sandiga och hårda jord. För att inte dra sönder hela trädet fick jag klippa sönder krukan och försiktigt föra över hela "sandklumpen" till en ny och rymligare kruka med vanlig jord runtom rötterna.
Efter det trodde jag att min oliv var förlorad då den tappade enorma mängder blad bara jag snuddade vid den. Men efter att ha läst på, på lite olika trädgårdsforum fick den flytta ut i solskenet och oj vad den har börjat växa! Den skjuter fina, fräscha och gröna skott och verkar verkligen älska den solvarma tillvaron.
Som en ren chansning testade jag också att så blåklintsfrön i en rejäl kruka. De grodde riktigt fort, men blev till ett enda virrvarr som jag aldrig trodde skulle ta sig. Men så småningom redde de ut sig och nu står den i full blom. Den har dock återgått till ett riktigt trassel och jag tror jag får ägna lite tid en kväll åt att rensa ut den ganska ordentligt.
Slutligen har min lilla rosa ros skjutit i höjden och börjat knoppa om sig rejält. Den är så fin.
Som grädde på moset har jag mitt lilla vita cafébordsset på den ena balkongen och en söt liten vit bänk med tillhörande hopfällbart bord till på den andra. Mina blå prydnadssköldpaddor vakar förstås också över ett antal krukor. Och mina fyra röda vindsnurror snurrar för glatta livet vid minsta vidpust. Dessa är inte främst dekorativa, utan till för att hålla undan alla de pilfinkar som av någon anledning tycker om att göra sin toalett på just min balkong. Men sedan snurrorna kom upp har de faktiskt hållit sig undan.
Jag hoppas på några fina balkongdagar också i augusti.
