Blommor av smör

Igår fyllde jag år. 32. När jag ser åldern i skrift är det som om jag inte tror att det är sant. Inte fyller jag väl 32? Så mycket? 

På kvällen bjöds det på familjefika med rabarberkaka och några fina preseter till. Den härliga buketten med smörblommor plockade jag till familjen och transporterade hem från landet. En riktig solgul färgklick som får agera sol nu när den lyser så med sin frånvaro. 

Att bli äldre genererar förstås många tankar. Om vad vet jag egentligen inte. Det enda jag vet är att det på min födelsedag är exakt ett halvår kvar till julafton. Det får vara nog med tankeverksamhet!

 
 
 
 
födelsedag - kaka - presenter - rabarber - smörblommor

Nyfödd

På landet händer spännande grejer. Ett nyfött hingstföl strövar nyfiket omkring bland smörblommorna i en välrd där allt är spännande. Kan man vara sötare än såhär? Enligt uppgift är hans namn Kappi och han är en islandshäst. 


 
 
 
 
dalarna - foto - föl - islandshäst - sommar

Midsommar

Så var det dags för dagen med den ljusa natten. Ni vet, dagen som man liksom vill behålla i sitt minne för att kunna överleva mörka novemberkvällar utan ljus. Midsommar. Det är lite speciellt ändå. Midsommar alltså. I alla fall för mig. Kanske för att jag föddes just på midsommarafton. Det är som att sommaren och juni månad tillhör mig på något vis.

Märkligt att jag är så förtjust i juni ändå. Det är knappast så att vädrets makter ofta är med i denna månad. Inte i år heller. Särskilt inte i Dalarna. Jag hörde mig för om väderläget i övriga Sverige och fick rapporter om strålande solsken i Piteå. Norrlandskusten såklart. Dalarnas inland? Mjah, tveksamt. Tittade ut genom fönstret och såg regnet stå som spön i backen. Ett steg på gräsmattan och vätan sipprade långsamt och kallt igenom skor och strumpor, in på bara fötterna. Svensk sommar.

Nå, midsommar firades i år på nytt sätt. Förnyelse förnöjer. Sambon och jag firade med mina föräldrar och sambons far. Dessvärre jobbade sambons mor. Midsommar har vi de senaste åren firat i både glada vänners lag och alldeles själva. I år var det alltså familjedags. På ett sätt något av en lättnad ändå att inte behöva vakna klockan 04.30 av hög musik och dova dunsar av imaginärt riddarspel på gräsmattan. Var sak har sin tid. Till och med den sedvanliga Bloody Mary-drinken i transformatorstationen som varje år lockar spritsugna män utgick. Förändringens vindar drar över byn må jag säga.

Lagom till midsommarstångsresningen öppnade sig himlen och vräkte ner sina tunga regndroppar. Kameran fick hastigt gömmas under jackan och inget paraply verkade stort nog. Därtill hade midsommarstången förlorat sex av sina ståtliga meter då den visst var rutten efter alla år utomhus. Minst midsommarstång av alla byar. Inte okej. En bit in i resningen upphörde dock regnet och barn och vuxna kunde traditionsenligt dansa runt stången. Själv stod jag på tryggt och behörigt avstånd.

Kvällen blev ljus och svaga, ljust gula solstrålar sänkte sig över tjärnen som låg alldeles spegelblank, svart och stilla. Det är med en lätt ångest jag fruktar att de ljusaste nätterna snart är över. Att det långsamt, men ändå alldeles för snabbt, går mot mörker. Nyligen hade vi besök av en kär brevvän från Spanien. Hon undrade storögt hur i all sin dar det går att sova under dessa ljusa nätter. Det går alldeles utmärkt och jag vill på intet vis stänga ute ljuset. Tänk om det fanns fler av dessa ljusa midsommarnätter.

 
 Vi bjöd på traditionell sillunch. Nyhet för i år var dessa matjessillsäckerheter. Matjessill, créme fraiche, kapris, rädisor och rostad kavring. Inte för att matjessill är en personlig favorit men dessa smakade ändå gott.
 
 
 
 Man kommer ingenstans på midsommar utan färskpotatis förstås. Serverade i skålen Sylvia från Rörstrand. Lite retro, lite poppig - lite söt sådär.
 
 
 Efterrätterna var två. Jordgubbspaj med marsansås och päronpaj med mascarpone. Den sistnämnda stod jag själv för och den blev så anskrämlig att den inte ens var värd att få vara med på bild. Jag misslyckades med alla moment som går att misslyckas med. Fast smakade gott - det gjorde den.
 
 
 Och lite presentöppning förstås. Min födelsedag närmar sig med stormsteg och på midsommar fick sambons och svärföräldrarnas paket öppnas. Förtjusning! 
 
 
 När regnet faller och man är bebis får tuppluren intas i den här härliga barnvagnen. 
 
 
 Regnkläder på. Sommarklänning? Knappast. 
dalarna - foto - mat - midsommar - sommar