En soffa på väg

 
Jag blabbar vidare om våra inredningsbestyr. Solen och värmen lyser ju ändå med sin frånvaro så det går alldeles utmärkt att ägna sig åt inredning och renovering. 
 
 
Nya vardagsrumsmöbler hade vi tänkt köpa sist av allt egentligen. Men så kom vi över ett bra klipp på en soffa på sommarrean och då kändes det för dumt för att strunta i det. 
 
 
Tack och lov behöver vi förhoppningsvis inte beställa soffor särskilt ofta för det är banne mig inte det lättaste. Vi testade lite olika modeller på möbelaffären och kunde snabbt konstatera att den som var dyrare naturligtvis var dubbelt så skön att sitta i. Med tanke på att den soffa vi har nu är ganska så ofluffig bestämde vi oss för att slå till på den lite lyxigare varianten. 
 
 
Men det stannar ju inte där. Man ska också välja tyg, vilka ben den ska, huruvida pensionärs... förlåt... armstödsskydd ska följa med, om det ska vara leverans etc. Och väljer man andra ben ja då blir det dyrare minsann.
 
 
Vårt färgval stod mellan olika nyanser i grått. Den ljusgrå tyckte jag var finast, men jag vet å andra sidan att jag skulle bli så oerhört besviken om det första jag eller någon gäst gjorde var att spilla ned soffan, så vi enades faktiskt om kulören antracit. Mörkgrå således och därmed också lättare att dölja spill! Är man praktiskt lagd så är man.
 
 
Efter att också ha bestämt om armstödsskydden och vilka ben vi ville har ringde jag in min beställning. Lite surt fick jag då ett annat pris på armstödsskydden än jag hade fått dagen innan då jag ringde med diverse frågor, vilket gjorde mig så pass besviken att jag påpekade det för butiken i ett mail. Jag kände mig mycket grinig och liksom lite gammaldags för att jag verkligen tog mig tid att påpeka det och jag tänkte både en gång och två att butikspersonalen nog betraktade mig som en "sån där besvärlig" kund, men å andra sidan måste jag lära mig att hävda min rätt när jag upplever fel och allt det där. Det resulterade hur som helst i en tvåhundrakronorscheck som kom med posten idag. Fantastiskt! 
 
 
När jag ändå gnäller kan jag ju passa på att säga att jag tycker att leveransen likväl borde ingå när man köper en så dyr möbel, men se det gör det inte. 
 
 
Ovanpå detta tar också leveransen av soffan tio veckor. Tio veckor! Jag trodde att man helt sonika klampade in i affären, pekade på den soffa man ville ha, lassade den på bilen och åkte hem. Men icke. 
 
 
Fast å andra sidan är det för vår del ganska turligt ändå. Då hinner vi förhoppningsvis renovera bort det värsta byggdammet så att soffan kan få pryda en ren och fin lägenhet. Det ska bli spännande när den väl kommer. Ovanpå det måste vi ju också köpa en ny matta, en taklampa och lite fina kuddar!