Vinterbröllop

I helgen var vi på bröllop. Det har blivit ett antal bröllop för mig och min sambo att gå på genom åren och konstatera går att inget är det andra likt. Alla har satt just sin prägel på bröllopen, vilket är kul för oss som gäster. Varje bröllop bidrar med tankar kring hur vi själv skulle vijla ha det om vi någonsin får ändan ur och bestämmer oss för att giftas. 
 
Nå, en av de roligaste sakerna med att få gå på bröllop är att få slå in en bröllopspresent. Innehållet är nästan sekundärt på något vis eftersom bröllop är en av få tillställningar där jag verkligen får gå all in med inslagningen. Jag har en faiblesse för att göra bröllopspaket i guld och denna gång var inget undantag. Jag hade lagt vantarna på två härliga guldpapper och ett ljuvligt brett guldband som jag kombinerade med vanligt presentsnöre i guldmetallic. Innehållet bestod av tre stycken Margretheskålar i rosa. Jag tänker att baka tror jag brudparet tycker om att göra och rosa ja, det är bara så himla fint. Paketet blev också fint om jag får säga det själv.
 
Att gå på bröllop innebär naturligtvis också att jag själv får klä upp mig, vilket är kul. Några av mina klänningar passar till bröllop och sådana slags tillställningar så med andra ord används de inte särskilt ofta på ett år. Men äntligen fick jag alltså tillfälle att dra på mig min smaragdgröna sidenklänning som jag av en slump hittade när jag var på besök i Dublin. 
 
Vigseln ägde rum i Hela trefaldighets kyrka. Oreligiös som jag är blev jag rent av tagen av det faktum att en countrylåt inledde vigseln, då brudgummen tillsammans med bestman stegade fram längs gången. Faktum är att jag blev lite gråtmild och således nästan var på väg att börja gråta. Jag är ju vanligtvis lite sentimental av mig, men stålsätter mig alltid å det grövsta i offentliga sammanhang då jag av någon anledning finner det ytterst pinsamt att gråta offentligt. "Skärp dig nu!", fick jag liksom säga till mig själv för att kunna bibehålla ordningen på ansiktsdragen. 
 
Nå, det var ett mycket vackert brudpar som jag naturligtvis ville föreviga på bild. Men se nä, då bestämde sig min I-phone att bildminnet var fullt. Hur det nu kan bli det år 2014? Så foton blev det dessvärre inte så många av. 
 
Men desto mer blev det av bröllopstårta framåt kvällen. Bröllopstårtor överdragna med sockerpasta verkar vara min grej, för de jag smakat har alla varit riktigt goda. Denna smakade blåbär. Ni vet, som sådana där härliga blåbärsglasspinnar som man kunde köpa tillsammans med vaniljpinnar från glassbilen förr i världen. Oklart om de ännu säljs. 
 
Det blev en ganska tidig kväll för oss men jag var nöjd med dagen och över att ha fått se en fin vigsel och ett så stiligt och kärleksfullt par.
 
 
 
 
 
 
 
2
Johanna

Gud så fint paket! Ja det är härligt att gå på bröllop och inspireras. Snart börjar också vi planlägga vårt kommande bröllop, det ska bli så kul!

Svar: Ja visst är det härligt med bröllop! Själv får jag nog hålla mig till att gå på andras ett tag till då ett eventuellt eget verkar vara långt bort i sikte, haha! Men det är himla kul att få slå in paket hur som helst :)
Rebecka Ell

Oslofru

Så underbart det är med bröllop <3

Svar: Jag håller med dig :)
Rebecka Ell