rebeckasvardag

Att det här med lampor och lampskärmar inte är det lättaste har jag skrivit om förr. Och än är det inte slut på äventyret. 

En vit lampskärm, modell klassisk sökte jag efter i månader. Men konservativ som jag uppenbarligen är fanns det ingen skärm att lägga rabarber på här i Uppsala, där utbudet tydligen var alldeles för modernt för mig. 

Skärmen fann jag i en alldeles särdeles speciell butik i Leksand, Lampmor. Ja, där i ett annex till en helt vanlig villa huserade just Lampmor, 82 år gammal och försäljerska av klassiska lampskärmar, så som de i min värld alltid har sett ut och bör se ut. Äntligen kunde alltså den ärvda 50-talslampfoten få sin "hatt". Den gör sig väldigt fint på vår ljusblå byrå om jag får säga det själv. 

Parallellt med detta fortsatte jakten på de perfekta nattduksbordslamporna. Naturligtvis inte heller det särskilt lätt. Men valet föll på lampfötter med tillhörande klassiska (halleluja) vita linneskärmar, allt från Lena Bjerre. Tre generationer inredning heter butiken som är återförsäljare av detta märke i Uppsala. 

Men från att göra en beställning till att faktiskt få hem hela och fungerande lampor, ja det visade sig bli en lång historia som i skrivande stund ännu inte är slut.

Första vändan var faktiskt mitt fel då jag tog för givet att jag beställde två lampor, men tydligen bara hade beställt en. Vid närmare eftertanke kom jag på att jag faktiskt inte specificerade antalet och där fick jag stå med lång näsa när de ringde från butiken och förkunnade att lampfoten i singularis hade anlänt. Dessvärre visade sig lampskärmen i vilket fall som helst ha blivit mosad i frakten så inte bara en fot till fick beställas utan också två skärmar. 

Till saken hör att den första leveransen dröjde sisådär en månad. Och i och med att jag förnyade beställningen dröjde det ytterligare en månad eller så innan allt var levererat. Det är ganska lång tid när man bara går runt hemma och väntar på att få inreda med det roligaste av allt, detaljerna! Särskilt som jag fick uppfattningen att leveransen endast skulle ta en vecka eller två. Men slutligen kom det efterlängtade telefonsamtalet.

Så glad i hågen följde min sambo med mig för att hämta våra lampor. Jag betonar våra, eftersom vi ju faktiskt ska ha en var. I just det här fallet fick jag faktiskt fria händer att beställa lampfötter med tillhörande skärmar och jag tackar så ödmjukast för förtroendet. Tack och lov gick mitt köp hem eftersom han nickade gillande åt det nästan färdiga resultatet. 

Nästan färdiga skriver jag eftersom det visade sig att den ena skärmen vad sprucken när jag väl plockade upp den hemma. Som plåster på såren för den långdragna leveransen fick vi tio procents rabatt på köpet, vilket vi uppskattade mycket. Därför var det lite snopet att behöva vända åter och förkunna att den ena skärmen faktiskt var trasig. 

Kvinnan i butiken såg lika snopen och förlägen ut som jag själv kände mig. Hon beställde bums en ny skärm och lät mig vänligt nog behålla den trasiga skärmen så länge så att jag i alla fall skulle kunna ställa upp lamporna. Som grädde på moset fick jag dessutom välja en valfri, fast, portugisisk tvål. Det är vad jag kallar service! Något som i mina ögon är väldigt ovanligt i detta land. Det gör mig verkligen glad som kund, gör att jag kan förbise alla problem och uppskattar butiken väldigt mycket till trots och också rekommenderar den vidare. 

Så i väntan på den hela lampskärmen har jag nu ställt upp lamporna på respektive nattduksbord och jag måste säga att jag är väldigt nöjd.