Kalas på väg mot 32
Kalasdags igen. Varje år när min födelsedag närmar sig funderar jag på huruvida jag ska bjuda in till kalas eller inte. Jag tänker att det kanske är lite överdrivet att sitta med en hel presenthög på 32-årsdagen och gotta sig. Å andra sidan är det roligt att få bjuda på roliga rätter, goda desserter och att få duka fint.
Sagt och gjort. Men bara för att jag blir äldre blir jag nödvändigtvis inte visare. Min vana trogen steg jag upp halv sju på morgonen för att göra i ordning desserten. Ibland undrar några hur jag hinner med så mycket. Svaret ligger i att jag lagat maten flera veckor innan och fryst in den, att jag dammsugit och fejat sent kvällen innan och att jag som sagt stiger upp i ottan för att ta tag i tårtan och duka bordet. Jag säger inte att det är hälsosamt men så länge jag inte står och gråter av stress anser jag mig ändå ha någorlunda kontroll.
Menyn för kvällen bestod av en vegetarisk, pastöriserad och laktosfri sådan. Det blir så när halva styrkan av gästerna tycks vara gravida, halta och lytta så som jag brukar säga. Inte för att maten har något att göra med det halta och lytta men något krogbesök efter middagen var det nämligen inte tal om. Graviditeter, ryggskott och problem med ögonen för diverse gäster satte effektivt stopp för det. Förr i tiden hade det varit fokus på vindrickande, volymen på musiken och sena nätter. Fokus har på äldre dagar på något vis flyttats till mat, lågmälda toner och tidiga kvällar!
Trevligt kan man ju förstås ha ändå och det hade vi. Maten tycktes uppskattad och likaså desserterna. Fördrinken däremot var dock kanske ingen som gick till historien. I min iver att få till en blå drink blev det på bekostnad av smaken. Ibland måste det estetiska gå före helt enkelt.
Som vanligt vid festliga tillfällen är det dock svårt att hinna prata med alla. Nu var vi visserligen bara tio till antalet men min vision om att hinna prata på djupet med var och envar lyckades inte alls. Lyckligtvis hann jag åtminstone prata ordentligt med min övernattande gäst L. Gästrummet fick användas för andra gången. Jag är övertygad om att min gäst tyckte det var extra mysigt att få krypa ner i ett påslakanset bestående av Muminlakan och Micke och Molle-örngott! Allt behöver inte vara vuxet.
Presenter fick jag förstås också. Lika mycket blyg och lätt besvärad som jag blir av att öppna paket offentligt, lika roligt tycker jag att det är. Härliga duschkrämer, body lotions, handkräm och makeup stod på menyn. Fantastiskt! Likaså fick jag ett sött armband och två hallonrosa Matteusskålar. En flaska rött vin och en bukett sommarblomster och en med syrener gjorde också sitt till. Efter att alla gått hem samlade jag ihop presenterna och satt en liten stund och förtjust bara tittade på dem. Sånt som man blir glad av!
