Ranunkel och gerbera
Igår bjöd vi S och H på middag. Ja, deras lille C också förstås. Men så liten som han är dröjer det ett tag innan lasagne och äppelpaj står på menyn.
S hade dagen till ära klätt upp sin C enligt vad jag tycker om. Djur och färgen turkos. Det är ju helt fantastiskt. Det ska vara S till att komma på en så rolig sak. C kom således inklädd turkosa byxor och en liten tröja med söta ugglor på. Klart jag blir charmad då. C tycker dessvärre om att kräkas lite då och då så vi skojade friskt om min något överdrivna faiblesse för att hålla nya mattan och soffan fläckfri.
Den allra finaste blomsterbukett fick vi dessutom. Jag kan inte nog betona hur glad jag blir av att få just blommor. De piffar till lägenheten så himla fint. Ljusrosa ranunklar och gerbera. De gör sig så fint på den lilla vita bokhyllan i vardagsrummet.
Till förrätt bjöd vi på en enkel jordärtskockssoppa som faktiskt smakade riktigt gott om jag får säga det själv. Ja, det var min sambo som lagade den så, så klart jag säga så. Till huvudrätt lasagne. Tydligen är minnet dåligt för enligt S var det vad vi bjöd på förra gången vi bjöd på middag. Sicken mager repertoar vi har. Detta måste ändras!
Vanligtvis håller jag mig till mitt beprövade äppelpajsrecept men kände denna dag för att förnya mig lite. Jag tror att det nya receptet kommer att bli en riktig favorit. Visst var det lite meckigt att behöva steka äpplena innan med både socker, ingefära och kanel, men det lönade sig eftersom pajen blev en riktigt söt och knaprig sådan.
Medan C sussade i godan ro avslutade vi kvällen med att titta på Melodifestivalen. Med andra ord en riktigt trevlig lördagskväll så som jag ofta föreställer mig att de ska vara. Nästa gång måste vi bara lägga till lite sällskapsspel med betoning på geografifrågor!
