Rofyllt

 
Så rofyllt det kan vara på landet. Inga bilar hörs. Det är alldeles tyst sånär som på en ko som råmar, en tupp som galer eller en häst som gnäggar. Avsaknaden av ljud är något jag verkligen kan längta efter när jag är hemma i Uppsala. 
 
Nu dröjer det nog ett bra tag innan vi åker tillbaka till landet. Egentligen gör det ingenting. Jag minns det allra helst i sommarskrud. Det är då det är som vackrast. Det är då allt lever. 
 
Det är alltså bilden nedan som jag kommer bära med mig i höst när kvällarna är mörka och höstrusket närvarande. 
 
 
 
 
dalarna - foto - fotografi - naturen - reflektion - tankar