Saker som betyder något

Det som gör ett hem är det personliga. Saker och föremål som betyder något och som gör hemmet unikt. Min strävan är att ha så få föremål som möjligt framme. Men så finns ju de där alldeles särskilda föremålen som jag inte kan vara förutan. De som bär på en historia. De som betyder något extra. Många är förstås djur men även några andra kära ägodelar kvalar in bland favoriterna. 
 
 
 
 
Den silvriga statyn av hästen. Som tonårig fick jag syn på den i min uppväxtstads lokala presentaffär. Jag tyckte den var så ståtlig och vacker. Den representerade hela min värld av hästar och ridning. Den har inget materiellt värde i sig men vad spelar det för roll när den är så fin att se på. Nu pryder den bokhyllan i det rum min sambo och jag kallar biblioteket. 
 
 
 
Som liten samlade jag på glasdjur. Flera hundra blev det innan samlandet upphörde. Min morfar kände såklart till min hobby och införskaffade denna bedårande uggla under en av alla sina resor, i det här fallet till Österrike. Jag tycker om allt med den. Från den pigga uppsynen till de fantastiska färgerna. 
 
 
 
 
Av alla hundratals glasdjur är det ett antal som sticker ut ur mängden. Jag kan inte få nog av hur intensivt blå denna urgulliga elefant är. Det som är så speciellt är att den handgjordes på plats i butiken i Venedig där jag köpte den. Glaskonstnären satte den i min hand medan den fortfarande var alldeles varm. 
 
 
 
 
 
Såklart jag minns mitt allra första glasdjur. Det djur som inledde mitt samlande. Jag valde ut denna björn på öppna förskolan där de av någon anledning en dag hade försäljning av glasdjur. Så mycket tyckte jag om min samling av glasdjur att jag ofta färgkoordinerade dem på hyllan där de stod. Lika ofta tvättade jag noga vartenda djur i en balja med diskmedel. Samlingen av glasdjur är undanstoppad idag, men några få utvalda får stå på display i hyllorna i biblioteket. Självklart är björnen en av dem. 
 
 
 
 
Porslinsasken är ett nytillskott, men omtyckt redan från första stund. Den utgör mitt viktigaste inköp från resan till Australien i februari 2014. I Lakes Entrance någonstans mellan Sydney och Melbourne fanns en fantastisk affär fullproppad till bredden av gamla saker. Något ville jag prompt få med mig hem och denna ask blev det. Ursprungligen tillverkad i England men hade alltså på något sätt hamnat i Australien för att via mig åter hamna i Europa. Fascinerande. 
 
 
 
 
Fler hästar. Men hästen är ju de vackraste av varelser så det är egentligen inte särskilt konstigt. Ändamålet är inte att ha hemmet fullt av porslinshästar. Men dessa två fölungar går inte att motstå. Den vita fick jag som liten. Jag tyckte den var den finaste häst som fanns. Jag ville också ha en vit häst med mörka ben, man och svans. Nu en herrans massa år senare får den sällskap av min sambos gudmors föl. Två figurer med olika historia får nu samsas på den ljusblå byrån i sovrummet. 
 
 
 
 
 
De här söta kompanjonerna står på spiselkransen i vardagsrummet. Lilla Bambi inköptes på Furuvik, också det när jag var liten. Den härliga haren är ytterligare ett av morfars fynd. Från Helsingfors. 
 
 
 
 
Ett nyförvärv. Min sambos födelsedagspresent som stolt tronar på byrån i matrummet. Fullkomligt förtjusande tycker jag i sin moderna design. 
 
 
 
 
Som liten hade jag en sådan här hjärtformad ask i ljusblått. Den tillhör min mamma och hon har den idag. Så glada blev vi då båda två när vi hittade en likadan fast i grönt på en mässa för gamla saker. Söt och näpen står den på ett litet vitt bord i vardagsrummet och väntar på att bli fylld med några väl valda föremål.